Nachos dagbok

- Hello alla Nachodiggare. Här är min kompis Bruno och hans roliga morsa Maria.

- Bruno diggar bollar o får träna på att va still för att sedan få hämta bollen som belöning.

- Mest av allt gillar han fåglar förstås - men även kaniner går bra...

- Min morsa är lite knepig. Hon bad Bruno att pinka och sen la hon fåglar vid hans pink. Va? VA? VA ere frågan om egentligen??????

- Jag satt i bilen i några dygn innan Bruno var klar. Morsorna skjöt och tjoade och jag blev alldeles pirrig i kroppen. Sen skulle jag plötsligt spela lugn och promenera bredvid morsan medan Maria stod i skogen och viftade med ett skjutvapen. Det luktade fåglar och kaniner överallt och jag kunde liksom inte låta bli att gå lite lite före morsan för att ha koll på läget.
'
- Yes, nu är något på G!

- Wow, dags att springa - jaaaa...nu sticker jag!

- Jihaa, here I come. Kolla vilken läcker and. Det är MIN! Jösses va det luktar av Brunos pink - men vem bryr sig???

- Hello morsan, jag har fångat den! Har du belöningen redo?

-Morsan kastade iväg en häftig snusdosa till mig när jag lämnat henne anden. Bäst att apportera den också så kanske jag får en kanin i utbyte?

- Näha, ingen kaninbelöning för tillfället - men det är gott med kycklingbitar också förstås...

Sammanfattning av Nachos träning:
Efter det fingerade jaktprovet hos Anita Norrblom igår hade jag bestämt mig för att träna följande delar;
Jaktfot mot lockande figurant inkl. skott
Följsamhet mot annan plats än där figurant befinner sig
Apportering av fågel bredvid kissfläckar
Utmana Nacho att byta fågel vid inleverans

Nacho var vrålhet efter att ha suttit i bilen och väntat samt hört skott. Han dansade vid min sida och ibland dansade han lite väl långt fram. Han var helt tyst, men jag backade några gånger och började om från början för att få honom att förstå att han ska hålla sig precis vid min sida för att komma framåt åt det håll han önskar. Jag är väldigt petig så när jag korrigerar handlar det om att han går aningen för långt fram. När Nachos hals är vid mina ben är han definitivt för långt fram i mina ögon. Vi började således om en 3-4 gånger innan han insåg att han inte kom någon vart om han inte såg till att hålla rätt position. Maria skjöt under jaktfoten vilket inte påverkade Nacho ett dugg. Jag vände av mot höger (Maria stod rakt fram) och skickade Nacho på linjetag in i terrängen. Nacho flög fram som en raket och kom fort in med kaninen. Jag gick tillbaka till startplats och började om med jaktfot men passerade denna gången stigen till höger och närmade mig Maria och en and som låg utlagd rakt fram på vägen. Vände plötsligt av till vänster och skickade in Nacho i skogen på ett rejält långt linjetag. Nacho fixade det galant. Vi fortsatte övningarna genom att Maria la ut tre fåglar på olika avstånd från en av Brunos pinkfläckar. Nacho var så tänd att han under pausen tjuvade, stack iväg och hämtade en pinkfågel utan att bry sig ett dugg om kisslukten. Då blev vi lite modigare och la nästa fågel precis bredvid pinket, men det verkade inte spela någon roll alls för Mr Pacho.

Vi gick till en annan kissfläck där Bruno pinkat över någon annan hunds kiss. Jag la ut en kanin bakåt, skickade Nacho till fågeln och belönade inleverans med kaninapportering bakåt. När även detta fungerade utan något som helst problem insåg Maria och jag att vi måste utmana Nacho på något annat vis. Dom här kissfläckarna var inte intressanta i Nachos ögon.

Vi avslutade med att Nacho fick gå jaktfot mot Maria som stod och lockade med en and. Nacho började återigen dra sig för långt fram under jaktfoten, så jag fick möjlighet att visa honom att han gjorde fel. När han slutligen insåg hur han skulle gå för att jag skulle bli nöjd belönade jag åter med att skicka ut honom i terrängen till vänster på ett dolt linjetag där han fick hämta sin älskade kanin.

Under två övningar hade jag lagt ut störningsfåglar som Nacho skulle passera på väg in till mig. Jag var beredd att säga till honom om han skulle vilja byta fågel, men han hade inga sådana tendenser alls. Bra!

Bäst av allt var att Nacho som varit lite krasslig nu verkade helt återställd. Maria och jag var glada o nöjda och det var även våra hundar. Jösses vad de älskar sin jaktträning! och det gör vi också!