Nacho klarar kaninen på söket och får åka till sjukhus

Monica och jag hade bestämt oss för att köra ett "sista" träningspass idag inför specialens jaktprov. Precis när jag hade packat bilen klart ringde Monica och berättade att både Izor och Poker skadat sig och att de måste åka till veterinären. Där stod jag med en bil fylld av fåglar, kaniner, liten matsäck och en mycket träningssugen hund. Vad göra?
Jo, jag kom på att jag kunde åka till Skogås där Danne var med våra barn och två av deras kompisar. Ungarna älskar Skogås för där kan de köra BMX-cyklar på banor och ramper. Jag åkte således dit (fast jag inte borde åka så långt med min trasiga rygg)och bad Danne köra ett träningspass med mig och Nacho.

Nacho fick börja med att hämta boll i vattnet. Provade igång från klippa vilket fungerade bra. Han jobbade bra, kom upp på rätt ställe och lämnade i hand. 10 poäng!
Sedan gick vi jaktfot till sökområdet där 6 vilt var utlagda; två änder, två kråkor, en trut och en kanin. Nacho sprang rakt på en kråka, tog tag i den mitt i språnget och levererade med ett "tjusigt" ving-grepp. Sprang ut igen, kom fort in med anden, favorit i repris = VING-GREPP. Suck och stön, men inga sura miner, ut igen - Yes - kommer in med kråka - vilket bra grepp. Ut igen, rakt mot kaninen, stannade, luktade, jag höll andan, 1-2-3- han grep och sprang in till mig utan att jag behövde ge ett enda kommando. Nu blev det lek med kanintrasan och Nacho såg lika lycklig ut som jag kände mig. Skickade på sök en sista gång och Nacho kom in med den stora truten och hade perfekt grepp. Han kan tydligen om han vill den lille Nacho-pachon. Han fick hämta en tamkanin som belöning, eftersom han älskar dessa mest av allt i hela världen.

Danne gick ut och hämtade sista fågeln medan Nacho fick sitta och vara passiv. Som slutmoment fick Nacho hämta en and i vattnet. Återigen mycket bra arbete - bra grepp och lämnade i hand när jag stod ca 5 meter upp på land.
Vilken kille! Han gör stora framsteg när vi tränar. Det är kul. Jag måste bara låta bli att irritera mig på greppen. Märker ju själv att greppen blir bättre och bättre, men jag måste inse att det kommer att ta tid.

När vi var klara med träningen ringde vi ungarna och frågade om de ville åka hem. Det ville dom förstås inte så vi bestämde oss för att åka och köpa pizza till dom istället. Plötsligt pep telefonen till och vi fick meddelandet : kom snabbt!
Hjärtat stannade i bröstet och vi for iväg till banorna. Det visade sig att Stefans kompis hade ramlat ner från en ramp och skurit upp hakan. Vi lindade om skadan och åkte i ilfart till Astrid Lindgrens barnsjukhus. Jaha, han behövde sys. Nacho fick spendera några tråkiga timmar i bilen utanför sjukhuset. Hoppas han låg där och tänkte igenom vad han gjort bra och dåligt på träningen så att han blir en SUPERDOG på jaktprovet. Man kan ju alltid drömma...