28 juli 2008

Träningssuget övervinner all smärta!



Efter en hel dag i sängen, några korta promenader och massor av värkstillande och anti-inflammatoriska tabletter stod jag inte ut längre. Jag måste träna! Nacho blev alldeles till sig av lycka när han upptäckte doften av fåglar i bilen. Det var redan på väg att blir mörkt, men vi har ju kört natt-träning förut, så vi begav oss till vår båtklubb, där det i alla fall är lite ljusare än i skogen. Jag hade bestämt mig för att köra ett kort och roligt pass med kråka, eftersom Nacho inte är så förtjust i kråkdoften. Kråkan brukar han oftast ta riktigt dåligt grepp på och några gånger har han tom. ratat kråka (speciellt efter den gången som han träffade på pissmyror på kråkan).
Nacho fick börja med dolt sök på vatten med dummys. Det gick jättebra. Jag stod ca 5 meter upp på strand och han lämnade i hand båda gångerna. Jag vände mig om och pekade in mot ett skogsparti där Danne gömt sig. Han fyrade av ett skott och denna gången förstod Nacho att något skulle hända efter skottet, för jag såg att han stramade upp sig. Då kom ekot från skottet över vattnet och Nacho vände om och trodde att något hände på vattnet. När jag skickade ut på söket började han därför leta fågel i vattnet, men kom tillbaka efter ett tag. Då riktade jag honom mot skogsdungen och skickade sök. Efter några sekunder kommer Nacho farandes mot mig i superspeed med kråkan i mun, tvärbromsar och slänger upp kråkan i mitt knä.
Vilken fart, vilket sök, vilket grepp! Är det här min hund?
Danne slänger en markering utan skott med ny kråka. Samma fart, bra markeringsförmåga, snabbt gripande, BRA GREPP, och fint avlämnande.
Vi lekte ett bra tag som belöning på väl utfört arbete och då glömde jag helt bort att jag har ont i ryggen. Tyvärr upptäckte jag att ryggvärken inte gått över när jag lugnat ner mig och åkte hem i bilen. Aj, aj, aaaaaj...Men jäklar vad duktig Nacho-pacho var! Nu känns det som att jag struntar i hur det går på jaktprovet. Nacho har gjort så stora framsteg i träningen hemma, så det finns helt klart potential. Men vi är faktiskt inte tävlingsklara. Jag har ingen aning om hur Nacho kommer bete sig på ett prov. Han blir ju utan belöning, stämningen blir annorlunda (jag blir nervös och stel, vilket brukar dra ner Nachos motivation) samt att Nacho oftast tar sämre grepp med fåglar som inte luktar som de brukar göra hemma. Dessutom har vi ju problem med kaninen. Men som sagt, just nu spelar det ingen roll, för jag ser hur bra han utvecklas i träningen och det är ju ändå det som viktigast.