Nacho-Zlatan-Pacho

Imorse var vädret så grått och trist att jag faktiskt inte hade lust med hundträning. Det är inte likt mig - jag brukar nästan alltid ha lust att träna hund! Men efter den gråblöta morgonpromenaden kände jag bara för att krypa ner i soffan, dra en filt över mig och läsa klart min senaste bok. Kollade både mejlen och mobilen ifall Marina kanske känt sig lika trist och omotiverad som mig och bestämt sig för att hoppa av vår planerade träning. Men icke sa Nicke - Marina kom till Bålsta som planerat och vi gav oss iväg till träningsplatsen jag tänkt ut. Så här i efterhand är jag glad för att jag sällan är den som lämnar återbud (även om jag inte har lust att träna) för vi hade jättetrevligt, hundarna var motiverade och duktiga och vädret var inte riktigt så hemskt som jag föreställt mig. När vi satt och fikade trängde till och med solen fram en kort stund. Vi var ute i drygt 4 timmar, så vi måste nog haft det ganska bra ändå! Både Nacho och Ozzy var så slut efter träningen att de somnade i bilen medan vi stod och pratade innan vi skulle skiljas åt.

Jag hade bestämt mig för att köra samma träningsupplägg som jag haft med Maria senast vi träffades. Den enda skillnaden skulle vara att Marina inte skulle gömma sig, utan stå synligt med änderna inför enkelmarkeringen. Jag ville nämligen se om Nachos spejartendenser under tollingen påverkades av detta.

Vi började med vår vanliga uppvärmning och när jag tyckte Nacho var lugn och koncentrerad startade vi jaktfot mot "gömslet". Jag hade förberett två bakåtstationer som jag inte behövde använda mig av. Nacho tollade fint åt höger, pausade bra, men agerade spejare i några sekunder när jag skickade honom på tolling åt vänster (där Marina stod utplacerad med änder i händerna). Tyckte ändå han skötte det bra, han ville kolla var Marina stod och kom självmant in till mig för att lämna av tollingföremålet och tollade åter några gånger åt vänster. Fick en enkelmarkering för att sedan tolla och pausa igen (denna gång utan spejartendenser). Fick en ny enkelmarkering och belönades sedan med älgskanken. Vi hade förberett ett sök med två änder i en skogsdunge mitt emot gömslet. Jag hade lagt ett smalt djupt sök ( 25 gånger 80 meter) som gick över ett berg. Den ena fågeln var placerad på baksidan av berget (inklämd mot bergssidan) och den andra fågeln var placerad mellan två stenar och några enbuskar. Kände mig väldigt tveksam på om Nacho skulle klara ett sådant sök utan retning, men jag har ju precis bloggat om att begränsningarna oftast ligger hos mig själv, så jag bestämde mig för att umana Nacho (och min egen tvekan).

Hur svårt tror ni Nacho tyckte det var på en skala 0-10? Kanske 5 (medelsvårt). Som avslutning fick Nacho gå på ett linjetag i skogsterräng och belönades med älgskanken igen.

Marina ville att Nacho skulle vara med som störning när Ozzy tränade, så jag och Nacho la ut Ozzys sök, medan Marina hämtade Ozzy. Vi hade bestämt att jag skulle stå och trigga Ozzy på motsatt sida från söket, så att han fick dragning åt fel håll. Ozzy är ganska säker på att han har full koll på vilket jobb som ska utföras och då gäller det att visa honom att det är matte som har kolla på vart fåglarna finns. Jag drog en kråka från gångvägen åt motsatt håll från söket, så att Ozzy skulle tro att jakt-träningen skulle äga rum åt mitt håll.

Nacho blev alldeles galen när jag drog kråkan och försökte fånga den, så jag kunde inte låta bli att testa Nacho på kråkapportering medan vi väntade. Han fick 3 linjetag mot kråkan och tvekade inte en enda gång. Oerhört snabba upptag och fin avlämning. Nacho som har tyckt att kråkor är så äckliga. 2 av 3 grepp var dessutom perfekta - Heja, heja Nacho-pachen!

När Ozzy börjat söka gick vi jaktfot mot sökområdet. Nacho skötte sig bra och satt passiv och kollade när Ozzy hämtade in 4 änder. När Ozzy hämtat in alla änder och börjat leka med en boll, slängde jag ut några godisar till Nacho och sa "okey" (frikommando). Då bestämde sig Mr P. för att Ozzy var roligare än godiset och stack dit för att leka. Han blev avvisad av Marina och var efter det fullständigt ointresserad av Ozzy, så det var bra att det hände ändå. Men jag gjorde fel som sa okey - det betyder "gör det du vill" för Nacho.

Vi tog paus och fikade en stund för att sedan fortsätta träna linjetag och markeringar (med en hund som åskådare). Nacho och Ozzy är helt tysta i dessa lägen vilket jag tycker är underbart. Nacho-pachen fick hämta tre änder på linjetag, en enkelmarkering med kråka och en dubbelmarkering med änder. Jag är nöjd med hans jobb, men det finns alltid småsaker som kan göras bättre. Jag var korkad nog att koppla loss Nacho direkt efter att han suttit och tittat på Ozzyz jobb, utan att kolla hans stressnivå och hjälpa honom hitta rätt aktivitetsnivå innan han fick börja arbeta. Det medförde naturligtvis att han gav ifrån sig två pip inför första linjetaget. Jag felade båda gångerna och vände om åt andra hållet vilket resulterade i att han sedan var helt tyst. Men jag vill hellre förebygga, så han slipper gå upp i stress i onödan.

Greppen då?
Nacho apporterade 14 fåglar idag. 10 fåglar apporterades med bra grepp. Två kråkor och två änder kom in med fjös- eller vinggrepp. Nacho tappade inte en enda fågel, vilket är ett enormt framsteg. Men han hade lite annat fuffens för sig...
Han har börjat sparka på fåglarna innan han griper. Av 14 fåglar så sparkade han på 7 stycken. De två som låg i sökrutan såg vi inte, så kanske sparkade han även där och då blir det spark på 9 /14 fåglar. Han kanske ska börja spela fotboll istället för att hålla på med jakt!
Nacho-Zlatan-Pacho - here he comes!
Kråkorna ville han av någon anledning inte sparka på utan hade snabba fina upptag. Ja herregud vilken hund jag har - han är så fantastiskt gullig (även om jag kan förstå att inte domarna kommer uppskatta hans tåfjuttar). Jag var noga med att träna "hålla-emot-övningen" innan vi började skicka på fågel för att Nacho skulle ha rätt griptanke i huvudet och det verkade fungera. Nu hoppas jag på att sparkandet försvinner av sig själv, annars får jag se till att göra något åt det också!