

I helgen har jag och Louise gjort vår läxa från Hundcampus. Vi hade i läxa att göra nyfikenhetsövningar (överraskningar) till hundarna när vi var ute på promenad och göra träningsanalyser enligt ett visst schema.
Louise och jag gjorde en överraskningsbana i skogen utanför mitt hus som alla 5 hundarna fick gå. Gladast av alla var nog den käre Nacho-pachon. Hetast av alla var Sus-i-dus som efter genomgången bana försvann utom synhåll för att återigen springa banan två gånger till för att vara riktigt säker på att hon inte missat något längs vägen. När hon gjort detta kom hon flåsandes tillbaka med ett glatt smil på läpparna. Hon är för skön just nu den knasiga lilla Susan. Jag tror hon är på gång att löpa för hon beter sig så märkligt ibland. Helt uppe i sig själv och sina grejor (hon som varit så samarbetsvillig och förig). Häromdagen hoppade hon upp i vårt äppelträd, la sig tillrätta och vägrade följa med in. Ja, jösses vilken brud!
Qvick-i-lonkan tyckte också banan var kul och följde engagerat Louise. Nacho tog sig an varje station med största entusiasm och så fort han var klar började han själv leta efter nästa station och några hittade han själv (innan jag hann dit) så nästa gång vi kör den här övningen måste jag vara snabbare än Nacho för han fattar ju precis vart han ska gå (eftersom det finns doftspår till alla överraskningar).
Första överraskningen var en stor leksaksfisk som låg under en gran, andra överraskningen var en toarulle med stekt lever i (som var gömd i en håla vid ett träd). Sen hade vi hängt en hemmagjord leksak på ett snöre i ett träd, en snusburk med mjukost i en annan håla, ett korvträd (korvbitar som satts fast på ett träd). Nästa överraskning var ett kaninskinn som hängde på ett träd, en hög med spån där vi gömt godis och slutligen en snörboll som vi hittade och kastade åt hunden.
Småtjejerna fick samma slinga, men vi tog bort snörbollen och den hemmagjorda leksaken. Båda systrarna hade kul och tyckte slingan var trevlig. Vi filmade och kollade hur vi och våra hundar reagerade och det fanns många roliga saker vi kunde skratta åt. Bland annat kunde vi se vilken otrolig koll våra hundar hade på vart vi befann oss. Trots att de stod kvar och tex åt på en station, tittade de regelbundet upp mot oss för att se vart vi befann oss. Synd att det inte går snabbt att lägga upp filmer på YouTube, annars skulle jag definitivt lägga ut några snuttar.
Igår hade vi med hundarna till Uppsala där Upplandstollarna hade träff (jag är aktivitetsansvarig tillsammans med Sussie Stier). Vi hade jaktträning och runt 20 tollare med mattar och hussar deltog. Jättekul och jättehäftigt att så många ville komma. Susa fick köra de flesta av stationerna och hon var underbart trevlig att föra. Hon var helt tyst, hon hade inga problem att se på när de andra hundar tränade och hon hade fin arbetsvilja och trevligt samarbete med mig. Goa lilla Sus-i-dus!
Prima fick träna lite apportering på markeringsstationen. Jag kastade en minidummy några gånger och sedan fick figuranten (Birgitta) kasta till Prima (på kort avstånd förstås). Fokus var förstås inte apporteringen i sig utan jag ville bara att Prima skulle få komma ut i träningsmiljö med andra hundar och människor och känna att det var jättekul och trevligt att vara där.
Den käre Nacho-pachen fick träna dirigeringar vilket han skötte lysande så jag tror alla mina hundar hade en toppendag!