Danne, Nacho och jag åkte ner till Lillsjön för lite vatten- och fågelträning. Danne började med att gå över till andra sidan sjön medan jag la ut ett kråksök i vildvuxen skogsterräng. Nacho fick titta när Danne slängde ut en dummy som minnesmarkering på sjön. Vi vände om och Nacho fick hämta kråkan på söket. När han apporterat belönades han omedelbart med ny uppgift, dvs. han fick linjetag mot dummyn som förflyttat sig 20 meter eftersom det blåste. Jag hade instruerat Danne att kasta dummyn på vänster sida av en stor trädstam som fallit över vattnet just för att dummyn skulle ligga kvar där Nacho markerat nedslaget, men det var så strömt att dummyn flöt under trädstammen och vidare ut i sjön.
Uppgiften blev alltså (av misstag) oerhört svår för Nacho, eftersom han mindes nedslaget och jag fick dirigera honom åt ett annat håll. Han simmade fint och rakt ut, men glodde intresserat på nedslagsplatsen bredvid trädet. På filmen avläste jag att han vid första försöket simmade rakt ut under 1 min och 30 sek. Därefter blåste jag stopp för att dirigera åt vänster och i min iver blåste jag stopp en gång till vilket medförde att Nacho vände och simmade tillbaka till mig. Herregud, vilken förarmiss - det blev som en inkallningssignal och det hade jag nog aldrig insett om jag inte hade sett det på filmen.
Jag måste öva på att vara långsam - slowmotiontänk - jag är alldeles för hetsig och snabb. Såg även på filmen att Nacho har en fördröjning på några sekunder innan han reagerar på stoppsignalen. Jag ska alltså ha med det i beräkningen, istället för att börja vissla fler signaler. Jag hörde även på filmen att mina visselsignaler låter rätt lika. Signalerna bör ju vara lätta att skilja från varandra - och även här var jag ganska otydlig.
När Nacho kommit in till mig skickade jag honom pånytt och det var uppenbart att han inte kunde se den oranga dummyn som låg och flöt på vattnet. Han jobbade bra, men var lite osäker eftersom han redan simmat ut en gång utan att hitta, så jag stöttade honom medvetet mycket mer än jag brukar göra med rösten. Den duktiga lilla Pachon kämpade på och hittade dummyn.
Som belöning blev det fågelapportering med duva och mås. Nacho tycker helt klart att det är fantastiskt kul att få nya uppgifter istället för godisbelöningar.
Vi gick runt sjön och jag la pånytt ut ett sök med fåglarna när Nacho såg på. Sedan fick han ett lätt linjetag på vatten och belönades med att få gå på fågelsöket. Han hämtade in alla fåglar med samma härliga attityd. Belönade honom med ny uppgift när sista fågeln på söket kom in, nämligen markering med duvan och därefter belöning med ny uppgift dvs. markering på vatten med mås. Jag ställde mig 10 meter upp på land och Nacho kom farandes från vattnet med måsen i bästa grepp och lämnade av i handen och frågade:
- Vad får jag göra nu då, matte?
- Jo, varsegod och hämta kråkan, sa jag och Nacho for ut och hämtade kråkan. Vi avslutade med godisbelöning och passivitet. Nacho var så glad och lycklig att han ägnade sig åt glädjeskutt hela vägen tillbaka till bilen. Vilken underbar träning!
.jpg)
