Kvällen erbjöd utmärkt väder för hundträning, så Danne och jag körde ett kort pass med Nacho-pachen. Vi började med ett motivationshöjande pass med mås, duva och kråka eftersom jag ville undersöka om strulet med måsen hos Sanna var en tillfällighet eller inte. Jag hade samma mås idag, men Nacho grep gladeligen måsen och kom in till mig. Duvan och kråkan sparkade han på innan han grep, men han tog fina grepp.
Danne gick iväg till andra sidan viken för att kasta ut tennisbollar och sedan körde vi dirigeringsträning som Sanna visat. Nacho fick alternera mellan att gå ut på linjetag mot målområdet 60 meter ut i vatten och hämta minidummys på närsök bakåt. Han var helt tyst idag - jag är så glad att han kan hålla sig lugn och sansad.
Det var lite vågigt vilket medförde att en av bollarna hamnade för långt åt höger. Nacho letade i målområdet, men simmade sedan upp på andra sidan land (utan att jag hann ingripa för jag såg honom inte när han simmade i vassen). Men när jag såg rödtotten sökandes på land kallade jag in honom med visselpipa. Han gick fint i vattnet från andra sidan, simmade en bit mot mig, stannade på stoppsignal och följde höger dirigering, tog bollen, simmade till mig och lämnade i hand. VA? Va, va, va?????? För bra för att vara sant - dirigering på 60 meters håll. Jag kom ihåg vad Sanna sagt om tydliga tecken så jag hade faktiskt dragit upp skjortärmen så att min vita arm syntes tydligt. Ibland är det bra att inte ha solat för mycket!!!
Hurra hurra för världens bästa Nacho-pach!
Vi avslutade träningen med ytterligare 3 enkelmarkeringar med mås, duva och kråka. Inga problem alls, så det kändes jättebra. Slutet gott - allting gott!