Nachos blogg

Hello, det här är min kompis Tuffe Bruno. Han gillar fåglar och fåglar och fåglar och fåglar och en och annan kanin. Ja, han älskar dessa fåglar något så innerligt att han inte har en gnutta kärlek över till mig... men sån´t är livet - alla kan inte älska en - hur gullig och söt man än försöker vara!

Kolla här va? Bruno fick låna "min kanin" men inte ett tack fick jag. Fy bulan...

Och här kommer han med MIN lilla trut. Morsan är helgalen - hon låter honom låna mina grejer hur mycket som helst!

Morsan var som vanligt vimsig under träningen och glömde bort att ta kort på mig och min strålande insats. Här får ni i alla fall se en bild på mig när jag går ut på linjetag i näckrosvatten.

Morsan var märkbart mallig att jag klarade att gå ut på linjetag utan att se något kast. Hon förminskar min enorma intelligens. Klart jag fattar att det finns något att hämta därute...hur dum tror hon att jag är egentligen?

Så stod morsan med belöningen bakom ryggen, jag visste precis hur jag skulle göra för att få den - bara att springa snabbt till morsan och lämna apporten i handen - då blir hon så glad att jag kan få nästan vad som helst. Ja, inte är hon särskilt svår att förstå sig på, men hon är snäll i alla fall.

Vi gick och gick och gick, morsan blir alldeles manisk av den där GPS-grejen. 27 grader, ett träningspass med Bruno och hon ger inte upp. Vi skulle gå och gå och gå...
Den här skylten fick henne i alla fall att vända om och så fick vi äntligen åka hem. Nu ska jag ha semester med husse i 2 dagar och då har jag träningsfri tid. Ska faktiskt bli riktigt skönt (eller kanske inte...)

Ammies blogg:
Idag hände något riktigt komiskt. Jag hade hittat en fantastisk fågelsjö som jag tränat i vid ett tillfälle. Eftersom den var så lämpad för dirigeringsträning hade jag och Maria bestämt oss för att träna där idag. Det fanns ett brett dike som övergick till en liten sjö med olika små öar. Det allra bästa var att det fanns en bro över diket, så vi kunde gå över bron och gömma dummys / fåglar på andra sidan och sedan skicka hundarna på linjetag över diket till andra sidan. Diket var såpass brett att vi inte klarat att kasta över fåglarna. I den lilla sjön fanns en ö med tät grön vass.

Nacho fick dolda linjetag till ön och till stranden på andra sidan, vilket han klarade bra. Han har blivit duktig att hoppa ner i vattnet med apporter i mun, vilket han tyckte var lite knepigt förut. Vi fortsatte med synliga linjetag på land med fåglar och kanin. Nacho var inte riktigt lika på hugget som han brukar - värmen kanske. Han hämtade duva perfekt, kajan och kaninen kunde ha gripits snabbare, men det var ändå okey. Skatan hängde han över en stund, men tog den spontant och kom in med fjösgrepp. Jag belönade med boll, men då tyckte Nacho-pachen att kaninbelöning var mycket ballare och sprang till den inhämtade kaninen istället för till bollen. Jo´rå, han äääääälskar kanin.

Vi avslutade träningen med en blodig duva (eftersom jag hade en misstanke om att Nacho ibland tar fjösgrepp när fåglarna är blodiga). Den teorin sprack omedelbart eftersom han hämtade duvan två gånger med perfekt upptag och grepp. Som belöning fick han hämta truten på linjetag över vattnet en sista gång.

Det kändes inte riktigt lika bra som det brukar göra, men jag tror det beror på värmen. Jag har märkt att Nacho är väldigt värmekänslig. Huvudfokus för dagens träning var just linjetag på vatten och det måste jag säga att jag är väldigt nöjd med. Jag ville också träna på apportering av fåglar och kanin och framförallt se om Nacho hade viljan att hämta kaja och skata efter att ha hämtat sin älskade kanin och allt det gjorde han. Så egentligen är jag nog jättenöjd!

När vi tränat klart kom en man och frågade oss hur träningen hade gått. Vi förstod ingenting, men började prata med honom. Det visade sig att vi tränat vid en privat fågelsjö som var anlagd för gräsandsuppfödning. Överallt runt sjön fanns gömslen för jägarna och mannen vi pratade med berättade att han brukade sitta gömd i buskarna och skjuta på änderna. Mannen trodde att Maria och jag tillhörde "apporteringsgänget" som ställer upp vid större jakter. Ja, herregud, så knasigt det kan bli. Vi fick namnet på ägaren till sjön, men vi bestämde oss för att inte träna där något mer, för det känns läskigt med evetuella skyttar i buskarna.

Eftersom jag redan tittat ut några andra sjöar/sankmarker på GPS:en så kunde jag inte låta bli att åka och kolla två ställen på vägen hem. Jag hade som vanligt med bollar i fickan och fortsatte träna raka igångar och linjetag på vatten. Jag hittade en härlig skogsväg längs vattnet som vi följde en lång sträcka. Jag var nyfiken på en plats allra längst bort i viken.

Nacho fick gå ut i vattnet på svårare och svårare ställen. På bilderna ovan skickade jag honom 5 meter från strand, där han måste passera bråte, lite vass och sedan simma ut i näckrosor. Oj, oj, oj, vad jag blev imponerad när han grejade det utan att tveka. Provade även att skicka ut honom på dolt linjetag från en stor platt sten. Han var tvungen att hoppa i vattnet från stenen och det klarade han också bra, men jag såg att han sjönk ner en bit under vattenytan med huvudet så riktig snits har han inte än, den lilla Nacho-pachen.

Nu till dagens fråga:
Är det någon som vet det är för blåa grejer som flyter i vattnet på bilderna?