Nacho och Bruno

Nacho ser Bruno i bilen;
- Kolla matte, där kommer min kompis Bruno i sin bil. Vi springer dit och hälsar!
Hej, hej, Maria. Puss på dig. Kan du släppa ut Bruno nu så vi får leka?

Bruno ser Nacho komma farandes mot bilen;
- Åh, nej. Är den där pysen här idag igen. Jag ska ju arbeta idag. Matte har fullt med änder i bilen. Tänk att man aldrig kan få vara ifred.

Maria släpper ut Bruno;
(Nacho) - Hej, hej Bruno. Kul att se dig. Ska vi leka?
Va, morrar du? Jag frågade ju bara om vi ska leka?

(Bruno) -Bäst att inte titta på den där lilla larviga killen...herregud, han är bara "too much".

(Nacho) - Varför vill du inte titta på mig då? Och varför har du så stel svans?
Aha, du vill lukta där...åh wow...där vill jag också lukta.
Jaså inte...va nu´rå, får jag inte lukta där du luktar...nähä...då luktar jag någonannanstans då. Men hallå hallå Bruno, vill du leka nu då? Nu har du ju luktat och kissat, kom igen då!

(Bruno) - Please take me far far away...

En vacker vit vinterdag. Till och med solen tittade fram en stund. Vad kan man göra annat än att njuta av tillvaron och skratta åt våra knasiga underbara fyrbenta vänner...

Idag hade jag bestämt mig för att köra klickerskt och testa om Nacho frivilligt (utan kommandon) kunde erbjuda rätt beteenden och belöna med apportering på olika stationer. Vi gick ut på fältet tillsammans med Nacho okopplad. Nacho fick springa som han ville medan jag la ut ett minisök med minidummys på fältet, två stora dummys vid ett träd på höger sida och en dummy framför en brunn på vänster sida. Under tiden gick Maria över fältet, över ett litet dike, genom en bit skog och upp för ett ganska brant berg, där hon vallade en sökruta och la ut två änder. Hon ställde sig sedan ganska långt ner i sökrutan, men hade ändå uppsikt över hur Nacho skulle gripa änderna.

När jag och Nacho lagt ut stationerna stannade jag upp. Nacho slöt omedelbart upp på vänstra sidan för att få börja jobba. Vi gick mot minisöket men Nacho blev ivrig och gav ifrån sig ett pip vilket resulterade i att jag omedelbart felade och vände åt andra hållet. Nacho slöt upp vid sidan igen och fick gå jaktfot mot linjetaget vid brunnen. Helt tyst denna gången, så han fick hämta dummyn. Kastade ut den igen och vi vände om och gick tillbaka mot minisöket. Nacho gick fint och var tyst, så han fick hämta en minidummy. Vi vände om och gick mot andsöket. Jag skickade Nacho och han for iväg som ett skott, men hade oerhört svårt att hitta anden. Terrängbytena och Marias placering hindrade på något sätt honom att gå ut djupare och han cirklade runt, runt och hittade ingenting. Plötsligt sprang han iväg som en galning - hade fått vind på en stor dummy vid diket åt höger och kom som en raket för att lämna av till mig.
- Yes, yes, yes, kolla matte - jag hittade en grej i alla fall!

Vi gick jaktfot igen och Nacho belönades åter med att få gå ut på söket och den här gången hittade han en and som kom in med ett fint grepp. Övergick till tolling med ganska långa pauser, vilket gick över förväntan. Återupptog jaktfoten och belönade med sista skicket på söket. Nacho sökte otroligt fint och hittade anden, men hade problem med att få upp den från marken. Maria trodde att den på något sätt frusit fast... kan det vara möjligt? Nacho fick upp den tillslut och kom in och lämnade i hand. Det blev en otroligt bra sökövning för Nacho och jag är så nöjd med hans uthållighet. Han letade och letade och letade, frågade inte mig om hjälp och gav inte upp.

Vi avslutade med skotträning. Maria gick in i bakom några täta granar och skjöt ett skott. Nacho satt fint vid sidan, men jag såg hur spänd han var i kroppen. Han var helt säker på att en fågel skulle falla. Vi vände om och jag lät Nacho gå ut på ett sök med minidummys åt andra hållet. När han hämtat 3 dummys la jag ner honom och kollade spänningsnivån i kroppen. Nacho hade inte släppt tanken på att en fågel hade skjutits ner vid granarna, så jag kastade godis åt motsatt håll några gånger som jag lät Nacho söka efter och gick sedan tillbaka till bilen.

- Hejdå, Bruno! Vi ses snart igen...
- Snark...