TESTET

Idag har Nacho testats hos Peggy i Grillby. Jag hade pratat med Peggy om Nachos brister i jakten och ville ha en bedömning av hans förmåga. Funderar ibland på om jag ska lägga av med jakten, eftersom det stundom känns så jäkla trögt. Har haft lite kontakt med Peggy per mejl och telefon. Vi skulle egentligen ha träffats för flera veckor sedan, men det blev inte av förrän nu.
Jag ville veta om det är värt att träna vidare med jakten? Hur långt kan Nacho gå?
Han har ju blivit bättre av de tips jag fått av Sanna, men jag tvekar ändå ibland och undrar om det verkligen ska vara så här svårt att träna jakt.

Peggy är ju väldigt aktiv inom jakten och tränar mestadels jaktlabbar eftersom hon tycker att jaktlabben har bäst potential. Hon menar att 20 % av tollarna har jaktförmåga och att hon under det senaste året godkänt ca 5 av 20 tollare på apporteringstest. Av dessa 5 är det enbart några som skulle gå bra på jaktprov. De flesta har brister, trots att de klarar apporteringstestet.

Nacho fick börja med att hämta två enkelmarkeringar med dummys. Sedan fick han enkelmarkering med duva, and och kråka. Eftersom det var väldigt varmt och Nacho såg ansträngd ut fick han gå ner till vattnet och doppa sig. Sedan gick vi jakt-fot en bit med Peggy framför (bra att han fick träna det!) varefter en kråka slängdes på en bergknalle. Vi avslutade med att han fick hämta 2 dummys i vattnet.

I mitt tycke var Nacho sämre än han brukar. Farten var lägre, gripandet långsammare, greppen sämre och vid ett tillfälle ratade han kråkan. När Peggy tog upp den och slängde iväg en gång till sprang han och hämtade den på direkten. Bästa moment blev förstås enkelmarkering med kråka efter badet. Då ändrade han sätt. Han sprang fort ut, grep ganska snabbt, tog ett någorlunda bra grepp och hade god fart in till mig.
Tänk vad ett bad kan göra...

Vill ni veta vad hon tyckte om Nacho?
Jo, hon sa att han är en väldigt trevlig tollare som definitivt kan utvecklas i jakten. Han kan absolut klara apporteringstestet och om jag tränar målmedvetet skulle han kunna ta ett 2:a eller 3:e pris i nybörjarklass på retrieverprov nästa vår. Om jag tränar riktigt bra och dessutom har lite tur kanske han till och med kan ta ett 1:a pris. Men det kräver mycket jobb av mig. Jag måste öka hans fågelintresse. Eftersom han har så bra stadga ska jag jobba med jaktlusten. Låta honom springa iväg efter fallande fåglar, leka, dra iväg fågeln i snöre precis när han ska gripa och alltid avsluta med att han får hämta dummys i vattnet, eftersom han blir så pigg av det. När vi avslutar träningen ska han ha som roligast eftersom det är detta han kommer minnas vid nästa träningstillfälle. Nacho bör även ta ett bad innan träningen eftersom han arbetar bättre när han är blöt (ha ha). Peggy menar också att vi kan skjuta om han peppas av det, kasta viltet i buskar som prasslar för att göra det mer spännande och kasta fåglar i branta backar eller i svår terräng. Vi ska framförallt träna korta pass, så att han tycker det är kul och vill göra mera när vi slutar. Jag ska låta honom ha tråkigt och erbjuda den roliga "jakten" när han verkar som mest taggad att jobba. Jag kan ta med fågeln på promenaden, kasta iväg den, gå vidare och erbjuda leksak när han lämnar av fågeln. Nacho ska bara tränas med fåglar. Dummys får endast användas i vattnet. All annan träning får vänta. Det ska vara fåglar som är kul! Jag måste dessutom träna med olika människor som kastar och gömmer fågeln, eftersom Nacho går ner i fart och motivation när fågeln luktar obekant.
Frågan är hur jag ska hitta alla dessa människor?
Får kanske sätta in en annons i platsbanken;
"Positiv fågelkastare sökes för kortare anställning."

Alternativet till all denna träning är att köpa en ny hund som har bättre jaktförutsättningar - och tanken lockar - finns det någon bra tollarkombination så blir det nog en till tollare och då får Nacho ägna sig åt något annat än jakt. Lydnad, bruks, viltspår. Vi har ju medvetet haft uppehåll med andra disipliner eftersom jag verkligen velat testa om jag kan få igång Nacho inom jakten. Tycker ju själv att jakten är det som är roligast, så det är lite tråkigt att Nacho och jag inte delar "jaktintresset". Å andra sidan tänker jag att jag lär mig massor genom att träna Nacho och vi har oftast väldigt roligt under träningspassen. Men ändå... lite mer flyt skulle vi väl kunna ha.

Tänk om man kunde se in i framtiden - undrar hur det blir.
Kommer jag kunna träna Nacho så att han kan starta på jaktprov?
Kommer vi fortsätta med jakt-träningen eller slutar det med att vi ger upp?
Den som lever får se!
Nacho är nog lika glad vare sig jag fortsätter träna jakt eller ej. Huvudsaken för Nacho är att han får träna och jag tror han har en hemlig dröm - han vill bli rapporthund istället. Då får han springa fram och tillbaka mellan dom han gillar allra mest och han slipper dessutom ha en fågel i mun under springturen.