Jag har funderat ett tag på en viktig fråga. Min matte säger åt mig att jag måste vara tyst hela tiden. VARFÖR DÅ? Är det någon annan som vet eller har funderat på detta? Min matte pratar jämt. Hon pratar med mig, med andra hundar, med andra djur och med människor. Ibland pratar hon till och med för sig själv. Men jag, jag får inte säga ett pip. Vad är det för rättvisa?
Jag fattar bara inte det här.
Idag till exempel var jag på ett jätteroligt ställe (en kurs) med massor av tollare. Jag ville prata med allihopa, men det fick jag inte minnsann. Vid minsta lilla knyst från mig kom det hårda ord från min matte. Tycker hon är ganska läskig när hon säger till mig, så jag försöker göra som hon vill ett tag, men sen går det inte längre. Pratet bara bubblar i mig. Matte kallar det för jobbigt pip, men herregud, hur dum får man vara. Jag vill ju bara prata och leka. Matte vill att jag sitter still och har dötrist. Verkar som hon har glömt bort att jag är en 10-månaders tollarpojk med massor av spring i benen och alla mina hormoner i behåll. Idag lurade jag henne i alla fall. Var påväg efter en dummy på kursen, men just då jag tagit dummyn uppenbarade sig en förtjusande liten tollardam i ena ögonvrån. Jag kunde inte låta bli, så tog jag chansen, spottade ut dummyn på ett ögonblick och begav mig mot skönheten. Då blev min matte förstås arg och hämtade in mig. Jag förstod ganska snabbt att jag gjort fel, så jag följde med min matte tillbaka, men när vi skulle vända om och gå ifrån damen ifråga, kom ett sorgset litet pip ur min hals - hur gärna jag än hade velat vara tyst...
Vad ska jag göra? Tips och råd mottages tacksamt.