Igår var en sorglig dag. Inte för mig direkt, men för de andra i familjen. Kaninen Rulle såldes och kommer aldrig mer tillbaka. Vet ni varför? Det beror förstås på mig och den charm jag besitter. Alla vill alltid vara med mig. Jag är verkligen populär i min familj. Stackars Rulle brydde de sig inte om längre. Rulle var van att få skutta omkring inomhus, men av någon märklig anledning litade inte min matte på att jag skulle vara lugn och fin med kaninen. Husse satte upp galler till vardagsrummet så att Rulle kunde få springa därinne utan mig, men han blev alldeles ensam. När jag inte fick gå in där, så ville ingen annan gå in där heller. Jag är nog den mest populära i familjen. Inte ens den stora platt-TVn i vardagsrummet kunde locka ner mina lillhussar. De sitter gärna med mig på övervåningen och glor på en gammal TV. Då brukar jag gosa in mig i soffan och passa på att slicka dom i ansiktet. Det är helmysigt. Nu har i alla fall Rulle fått komma till en ny familj. Det är okey för mig. Jag räcker till för alla...
.jpg)
