Bebin har flyttat...

och i samma ögonblick började Prima bli normal igen!
Ja det är onekligen intressant det här med hundar hormoner och rädslor / vakt.
Primas skendräktighet håller på att avta och hon börjar likna sig själv igen. Hon är fortfarande lite "spökig" men så otroligt mycket bättre mentalt.

Visst saknar jag Yaya, men det är samtidigt väldigt skönt när livet återgår till det normala igen. Prima behöver mycket stimualans - hon är minst sagt en AKTIV hund med stort behov av stimulans. Nacho-P är kramigare och gulligare än någonsin och ska sitta i knäet varenda möjliga sekund. Jag har börjat träna honom i Rally-lydnad och det tycker han är toppenkul. Tänk att ens matte plötsligt pratar med en nästan hela tiden - säger att man är världens duktigaste hund och inte kräver tajt fotposition utan godtar att man går lite långt fram och lite snett ut för att kunna titta sin matte djupt i ögonen hela tiden.

Testade Rally-lydnad även med Susa, men hon blev splittrad av skyltarna på planen och kunde inte koncentrera sig. Hon måste alltid ha totalkoll på allt pga sina rädlsor och står det plötsligt skyltar på planen så kan ju faktiskt det vara något farligt.
- Hur kom de egentligen dit? undrade Susa och blev så låst att hon inte ens kunde sätta sig i fotposition.
Jag hade även med Susa när vi tränade i ridhus och då uppträdde samma fenomen:
- Luktar konstigt, känns konstigt under tassarna, verkar annorlunda, reflekterade Susa när hon steg in i ridhuset. Hur i hela friden ska man nu kunna fatta vad ens matte säger? Allt är ju helmysko...

Prima-Lotta och Nacho stördes inte alls av ridhusmiljön (jo Prima åt hästbajs några gånger). De tyckte miljön var trevlig och Nacho-Pacho gick sitt "fria" rallylydnadsfotgående perfekt. 1 dm från mina ben och med stadig ögonkontakt - yes!
Nu kommer han väl aldrig mer vilja gå jaktfot (hmmm) jo´rå när han har pippifåglar i tankarna travar han på vid min sida utan en enda tendens att vilja se på mig förstås...

Louise och jag har börjat kursandet igen. Det är som vanligt väldigt kul, men också mycket jobb - speciellt det administrativa när man har så många kurser samtidigt. Jag har en del privatlektioner på gång också vilket är roligt och givande - fullt upp med andra ord - måste ju hinna med mina egna vovvar också!
Prima och jag går en tävlingslydnadskurs för Anne Dahlin. Målet med den är att jag ska bli lika strukturerad och tävlingsinriktad i lydnaden som i jakten. Jag har en tendens att träna lydnad lite hipp som happ - utan målsättning och då kommer man ju ingenstans.

Så vi får se vart skutan bär - framåt går den i alla fall och så långt är det väl bra...