07 december 2010

Som natt och dag...

Nacho har en skön inställning till livet - han är oehört nyfiken på det mesta och går genom livet med hög viftande svans.

Snö snö och åter snö - det är oerhört vackert, men hur i allsin dar ska man kunna träna hund?
Min lilla Sus-i-dus kommer förmodligen börja löpa snart. Hon kissar flera gånger under varje promenad och Nacho har börjat lukta lite intresserat på henne. Nacho och Susa är bästisar nuförtiden. De leker och leker och leker! Bäst tycker de nog om att kampa med leksaker. Ingen vill ge sig och det brukar sluta med att Susa ligger på rygg medan Nacho drar runt henne i kamptrasan. Utomhus jagar de varandra för fullt, men Susa vågar inte riktigt följa med Nacho på hans upptåg. Nacho hittar alltid roliga saker på promenaderna. Han blir överlycklig när han hittar en stor stock, en burk, en snöklump eller något annat mysko. Susa har börjat förstå att Nacho är en kul prick och att man kan göra annat med honom än att bita honom i öronen hela tiden och det gillar Nacho förstås.

Susa har tyvärr en del rädslor som gör hennes liv lite mindre roligt. När Nacho ser en hund blir han jätteglad - det spelar ingen roll om det är tik eller hane, stor eller liten, hårig eller hårlös - han är alltid vänlig och nyfiken. När Susa ser en hund blir hon stel och misstänksam - det spelar ingen roll ocm det är tik eller hane, om den är stor eller liten, hårig eller hårlös - hon anar fara och vill definitivt inte hälsa...

Samma sak när det gäller främmande människor - häromdagen stannade en bil när vi var ute och gick. Dörren öppnades och en man började glatt berätta för mig att jag hade fina hundar och att han själv väntade på en valp. Nacho blev så glad och nyfiken att han genast hoppade in till mannen i bilen, medan Susa backade, la svansen lågt och började moffa. Dessa hundar är verkligen som natt och dag. Det är svårt att ha en hund som upplever världen som hotfull. Hemma är hon världens mysigaste hund - alla som känner henne älskar henne - och hon är underbar att träna i såväl lydnad som jakt. Jag hoppas verkligen att Susa blir mer stabil efter hennes löp.

Jag har tyckt att Nacho varit lite väl nyfiken, men han är också en hund som alltid får mig att skratta eftersom han tycker livet är så underbart att leva. Numera går jag omkring och ler åt Nachos nyfikenhet och hans galna upptåg, eftersom jag inser att ett liv med glädje är så mycket roligare än ett liv med rädslor.

Louise filmade mig och Nacho när vi tränade lydnad häromdagen. Vi har tränat några få gånger nu, efter ett uppehåll på ca 2 år. Jag har funderat fram och tillbaka om jag ska lägga ut filmen på bloggen eller ej. Jag vet att vi har detaljer att jobba med och jag vet att jag glömde ta på mig västen där jag tänkt lägga pinnen i ryggfickan, men så har jag nu kommit fram till att jag lägger ut filmen och visar oss precis så som vi är - take it or leave it. Jag gillar i alla fall att visa att Nacho är glad och tycker lydnadsträningen är jätterolig...sen är det mitt fel att jag inte tränat honom ordentligt! Det kan dessutom vara bra för en prestationsinriktad människa som jag att lägga ut en film som är lite sisådär...