24 maj 2011

Vi har varit en sväng till Östersund o bott på Dannes föräldrars sommarställe vid Storsjön. Susa och Prima fick en hel del miljöträning. De fick åka färja (jag tränade lydnad på färjan med Susa och det gick alldeles utmärkt), gå i stan, sitta med på restaurant, vara på trav och se stooora hästar och sulkys, besöka stans skateboardramper och kolla på ungar som åkte skate och BMX. Susa har varit dörädd för statyer, men plötsligt brydde hon sig inte alls. Hon kollade lite, luktade och gick därifrån. Skönt - hennes löp kanske har stabiliserat hennes nerver litegrann. Susa fungerade jättebra i alla situationer, Prima likaså. Nacho är självklar - han tar det coolt och har aldrig hetsat upp sig över saker och ting.

På söndagen hade SSRK hundutställning vilket jag anmält alla hundarna till. Domaren dömde golden innan tollarna och hade öppen kritik. Hon påpekade gång på gång att vissa hundar hade för dålig benstomme och för lite massa och delade ut blått och gult, så jag förstod att Nacho inte skulle vara hennes typ av tollare.

Prima föll dock domaren i smaken (grov som hon är). Hon fick strålande kritik, fick hederspris och blev BIR. Vi hade inte möjlighet att stanna till BIS-finalen, men det var kul ändå. Prima uppförde sig utmärkt i ringen med fin attityd.

Susa gick i juniorklass och fick rött = excellent. Domaren tyckte mycket om henne, men klagade något på hennes bakbensvinklar (vilket är helt korrekt). Hon ville även att Susa skulle växa till sig lite (läs bli grövre) för att hon skulle kunna ge henne CK. Susa var en stjärna i ringen. Hon stod helt still utan stöd från mig, viftade på svansen hela tiden och lät domaren klämma och känna. Hon har lärt sig att gilla situationen, trots att hon eg är rädd och osäker när främmande människor ska ta i henne.

Nacho-pacho gled in som en röd stjärna i ringen(han är den finaste i världen). Den röda pälsen glänste i solskenet och hans attityd var på topp. Domaren klämde och kände och han stod där alldeles stilla i sin glans.
- Den här tollarhanen har egentligen allt man kan önska sig, sa domaren. Allt man kan önska sig förutom kroppsstorleken - jag vill ha honom större - bredare - mera av honom bara...men han har fina proportioner och ser bra ut, sa domaren. Very good!

Visst har hon rätt! Jag kan inte säga annat än att hon dömde rättvist. Inga konstiga bedömningar utan riktiga. Susa har knappa bakbensvinklar och Nacho är lite för liten och lite för tunn. Men i mina ögon är de ändå de finaste i världen...

Det är lustigt. Dannes mamma älskar Nacho. Hon kan inte få nog av honom och hon tycker han är så vacker och har så underbar mentalitet. Min mamma kan inte få nog av Susa. Hon tycker Susa är så söt och älskar hennes tillgivna och keliga sätt.

Prima-Lotta är min! Hon lånar inte ut sig till någon. Hon ska vara med mig! Alla andra kan försvinna (om de inte har gott godis förstås). Då går hon att muta en kort stund. Hon är egensinnig, självsäker och fjäskar inte i onödan. Det hon vill ha försöker hon ta och hon ger inte upp i första taget. Hon är läcker på något sätt, väldigt speciell och en riktig "matte-hund".