Fröken Sus är så söt, så söt, så söt! Dessutom visar hon fantastiska jaktanlag. Vilken apportör!Idag träffade vi Maria med Bruno och lilla Susa fick träna markering, stadga och sök. Susa har en fin generaliseringsförmåga. Jag har aldrig tränat stadga i samband med apportering (har hållt i hennes halsband)men den senaste veckan har jag tränat lite stadga inomhus. Sagt sitt och slängt dummys bakom huvudet, skickat henne med "ja-kommando" till sin mat efter att hon suttit en stund och väntat och idag provade vi alltså med dummys i skogen. Maria började med att stå 10 meter ifrån och la ner en dummy, medan jag sa "sitt" till Susa. Susa satt fint kvar tills jag sa mitt "ja" så vi ökade avståndet allt längre och slutade med en riktig markering.
- Tror ni jag går på den luringen, mös Susa. Jag fattar väl att jag ska sitta kvar.Duktig liten flicka hon är.
Sedan tränade vi sök. Jag och Susa la ut dummys i två olika områden. Maria placerades som figge med dummys i handen som störning och sedan skickade jag Susa på sök åt två olika håll. Hon kollade in Maria lite för att se om något skulle kastas där men sökte sedan väldigt fint och lämnade dummysarna i hand. Jösses vilken liten stjärna hon är...verkligen jätterolig att träna med.
Stackars Nacho satt och skakade som ett asplöv i bilen så han fick hämta några dummysar utanför bilen, eftersom det var dags för Bruno att gå sitt spår. Det blev verkligen en slarvträning, så jag kände dåligt samvete när vi åkte hem och bestämde mig för att lägga ett långt spår med 4 pinnar till Nacho-pachen i Bålsta. Gjorde några ärenden och åkte sedan tillbaka så att spåret fått ligga till sig dryga timmen. Nacho spårade fantastiskt bra, missade första pinnen, men var för övrigt klockren. Han älskar verkligen att spåra, så nu har Maria och jag bestämt att vi ska träna spår med Bruno och Nacho under en period framöver.
.jpg)
