Nachos dagbok

- Hello alla Nachodiggare! Idag var det dags å träffa Monica, Izor och Poker igen. Morsan kollade fem av våra vanliga träningsplejs innan Monica kom, men det var bara ett ställe som inte var igensnöat.

- Plejset vi hittat var shysst. Morsorna snackade och vi sprang...

...och sprang.

- Ibland sprang brorsan fortast...

...men sen tog jag täten!

- Izor prejade Poker i farten...

...å jag gjorde skutt-attack!

- Det är skitkul med snö - låt våren vänta!

- När vi busat klart fortsatte vi cruisa i Bålsta på jakt efter lämpligt träningsplejs. Jag fick sitta mellan morsans ben i Pokers och Izors bil. Najs!

- Morsan skulle visa Monica en fin träningsstig. Ooops, stigen var försvunnen och hade ersatts av en jättelik snöhög...

- Vi åkte och kollade på massor av snöiga plejs. Morsan o Monica suckade och skrattade om vartannat och mumlade om den värsta vinter de någonsin varit med om...

- Plötsligt blev morsorna upprymda, hoppade ur bilen och började snacka om träningsmöjligheter. Monica hade en spade med i bilen som min morsa tog med. Monica filosoferade över att man kanske skulle kunna gå ut i snön och trampa upp en liten väg åt vänster för stoppsignal och vänsterdirigering. Vilken knasig morsa tror ni hängde på den idén omedelbart?
Jo´rå, ingen överraskning för en annan lirare. Om det inte finns några träsk att bada i för morsan så kan hon bada i snö...hon är arbetsvillig och nyfiken måste jag medge...

- Någon vidare uthållighet hade hon förstås inte - hon gav upp snabbt när det blev lite motstånd och tungjobbat. Borde skaffa en morsa med bättre motor...

- Träningssugen är hon i alla fall, så jag och morsan tränade dirigering. Morsan tränade på att vissla i pipan och jag tränade på att lyssna på pipan. Tycker egentligen att jag klarar mig rätt bra utan den där visselgrejen, men morsan är ihärdig och blåser och blåser. Jag lyssnade ungefär 100 gånger på stopp-ljudet, men den 101:a gången blev jag less och struntade i pipan. Sprang en bit till - hörde ljudet en gång till och bestämde mig för att stanna å vet ni vad som hände? Morsan hade stoppat mig precis där en fågel hängde i en buske. Hur faaaaaaasen kunde hon veta att fågeln landat just där - två meter över marken? Nåväl, jag hoppade upp på snövallen, reste mig på två ben, norpade pippin och levererade till morsan. Får nog ta å lita på henne i fortsättningen...hon verkar ha stenkoll!!!!