- Hello alla mina vänner! Morsan hade fått tag på en pippi som var nästan lika lång som henne själv...
Hon undrade om jag skulle klara av att bära den.
- Lätt som en plätt, he he...
- Ojdå, inte så lätt kanske...men skam den som ger sig!
- Hello morsan, NU KOMMER JAG!Sammanfattning av dagens träning;
Har testat en ny form av sökträning och jösses vad mycket svårare det blev för Nacho. För det första var terrängen rejält svår med uppförsbacke, blandad terräng, skog, stenpartier, klippor och rejäla ris- och grenhögar på marken. Sidvinden från höger gjorde det svårt för hundarna att hitta vilten som låg i stenpartierna i vänstra kanten, men svårast av allt var nog ändå att jag vallat sökrutan på olika sätt, så att det blev mycket vittring åt vissa håll och i stort sett ingen vittring åt andra håll. Bruno fick börja träningen idag och jag la ut söket på vänstra sidan åt Bruno, så att Nacho skulle få hundvittring till några av fåglarna. När det var Nachos tur utökade jag sökrutan med två delar för att få helt otrampad mark där jag slängde ut fåglar istället. Nu fick Nacho-pacho jobba må jag säga. Jag hade kastat en kaja in i den ovittrade delen och den måste ha hamnat väldigt konstigt för Nacho letade intensivt i 3 minuter efter den utan att ge upp. Han hade vittringen och gav sig inte förrän kajan var återfunnen.
Det är precis så´n här sökträning jag vill ha - men som jag inte lyckats få till tidigare. Nu är både Maria och jag taggade på att fortsätta sökträningen på samma plats och med ytterligare utmaningar.
Nacho fick avsluta med att apportera en jättestor trut några gånger och öva snabba upptag på and. Som belöning efter varje apportering fick han hämta kaninen på linjetag, vilket han gjorde med stor glädje.
Den här träningen gjorde mig så glad, så glad. Nacho såg verkligen ut att vara i 7:e himlen...vilken härlig träning. Och för er som undrar vad Bruno tyckte kan jag intyga att han till 100% är överens med Nacho om att apporteringsträning är bland det roligaste som finns.
.jpg)
