Hello alla Nachodiggare! Här är jag och min "kompis" Bruno. Idag hittade Bruno och jag ett härligt gyttjehål som vi badade i och jag passade på att doppa hela huvudet. Då tyckte våra mattar att vi var så läckra att vi fick posera för fotografering. Inte illa va? Som en extra bonus fick vi bada i den rena sjön också. I dig it!
Vilken härlig dag!
Det här med jobb är verkligen överskattat...
Det finns ingenting som är bättre än att gå ut i naturen och träna hund. Hela mitt väsen längtar efter skog, äng och sjö när jag jobbat några dagar för mycket och inte haft ork att ta mig ut och träna.
Idag körde vi sökträning med båda hundarna samtidigt. Vi började med en promenad längs strandkanten, kom fram till "min" fina äng där det även idag fanns lösa hästar och skolklasser i antågande. Trist eftersom det är en så bra träningsplats, men vi fortsatte promenaden och kom fram till en lite glesare skog där vi beslöt oss för att träna. Maria hade huvudet på skaft och kom på att vi kunde lägga in en markering mellan sökrutorna. Det blev en jättebra träning för både Bruno och Nacho, men jag klantade mig lite och var otydlig med Nacho i ett visst läge vilket förorsakade ett pip. Nacho har blivit så tyst i jaktträningen så att jag funderar över varför ett endaste litet pip uppstår och jag har kommit underfund med att det alltid är pga. att jag är otydlig. Förarfel med andra ord.
Idag fick Nacho sitta och titta när jag la ut ett sök med två änder. Jag gömde ena anden i glipan mellan en stor sten och ett omkullvällt träd och den andra anden i en håla vid ett annat träd. Under tiden la Maria ut ett sök åt motsatt håll med tre kråkor. Jag tog Nacho vid sidan och gick jaktfot till en stig där vi stannade. Nacho hade stark dragning mot "sitt" sök, men följde fint med mig i alla fall. Maria stod med Bruno en bit bort och kastade en enkelmarkering med mås till Nacho. Vi tittade på markeringen, men vände om och gick tillbaka till söket där Nacho snabbt hämtade de två änderna med utmärkt grepp. Gick tillbaka till platsen för markering, fokuserade en stund och lät sedan Nacho springa iväg. Jag var riktigt nyfiken på om han skulle komma ihåg nedslagsplatsen och det gjorde han! Nacho-P kom fint in med måsen och belönades med lek.
Bruno kom tillbaka från sitt kråksök med en nöjd matte vid sidan. Vi pausade en stund och bytte sedan position. Jag slängde måsen som enkelmarkering till Bruno och gick sedan jaktfot till kråksöket som Maria lagt ut. Ingen retning på söket denna gång med andra ord. Nacho for snabbt ut och hittade en kråka. Andra skicket tog längre tid och jag hann börja fundera på om han sprungit vilse för jag såg inte skymten av honom. Men han kom glatt in med kråka nummer två. Då bestämde jag mig för att belöna och gick sedan ut och laddade området inför tredje skicket, vilket kändes som en bra strategi för farten ökade rejält och fågeln kom snabbt in.
Maria och jag var så nöjda med träningen att vi bestämde oss för att sluta när det gick som bäst. Vi ägnade oss istället åt att fika och vila och hundarna slappnade av fint.
Nacho fick träna linjetag på vatten på vägen hem eftersom han badat i något äckligt sump/gyttjevatten. Han kastade sig ut i vattnet på första skicket och fick bollen kastad över huvudet - kom fint in och belönades med sin roligaste leksak. Jag la ner leksaken bakom oss och skickade ut Nacho igen. Den här gången fick han simma ut 15 meter innan jag kastade i bollen och under tiden kom en dam gåendes som frågade om hon fick fota den söta hunden. Jag svarade att det gick bra så hon ställde sig några meter bakom mig. När Nacho lämnat av i hand sa jag "varsegod" eftersom jag trodde att han var sugen på leksaken jag lagt ut, MEN JAG GLÖMDE BORT att Nacho är världens mest nyfikna hund, så Nacho valde förstås att tokspringa mot den finklädda damen som förskräckt backade undan medan hon skrek att jag skulle kalla in hunden så hon inte blev blöt. Ja, herregud - vilken hund - och vilken dam! Men linjetagen var superba och vi fick bra störningsträning...
.jpg)
