Annorlunda träningsmiljö....

Idag träffade vi Maria och Bruno på hemlig ort. Inte för att orten egentligen är så hemlig, men vi tränade vid en fågelsjö med riktigt bra vassruggar intill ett strövområde där hundträning med döda änder kanske inte är så lämplig sysselsättning. Det blev en väldigt bra träning för mig och Nacho, eftersom jag hela tiden var tvungen att hålla koll på omgivningen, människor, hundar, fågelskådare (hi hi) och fullt med sjöfågel. Nacho skötte sig fint, struntade i att flera hundar gick förbi när han jobbade och brydde sig inte alls om sjöfåglarna. Han till och med simmade förbi en levande and, för att hämta den döda i vattnet. Men Nacho är Nacho förstås, så under leken med mig (belöningen) var han tvungen att springa fram till en afrikansk man som var ute på promenad och hälsa litegrann. Jag fick som vanligt be om ursäkt, men av någon märklig anledning är folk alltid trevliga mot mig och Nacho. Vi har väl haft tur!

Så fort vi såg att människor var i antågande gömde vi änderna och Nacho fick ligga passiv och vänta tills de passerat. Nacho var oerhört duktig - inte ett endaste litet pip och bra fokus och koncentration, trots störningarna.

Vi behöver fortsätta träna på greppen. Nacho har haft oerhört snabba upptag - snabba och slarviga. Han springer mot fågeln, fångar den med ett härligt fjösgrepp och far vidare för att lämna av till mig. Greppen har emellanåt varit så dåliga att han tappat fågeln och varit tvungen att ta omtag. Jag har tränat gripande vid sidan om den ordinarie träningen under någon månads tid och det har resulterat i att Nacho emellanåt stannar upp vid fågeln och testar att gripa den på olika sätt innan han kommer in med den till mig. Ibland (när han är riktigt glad) så glömmer han helt bort hur han ska gripa och vid andra tillfällen kommer han in med riktigt bra grepp. Vi ska fortsätta träna på greppen ett tag till för jag tror det kan ordna upp sig med tiden, bara vi fortsätter att träna på det.