Idag körde vi rapport i Håtuna. Ökade avståndet till 350 meter, vilket gick alldeles utmärkt. Efter 700 meters språngmarsch i full fart var Nacho ganska flåsig, men han återhämtade sig fort. I tävlingsmässig rapport har man en paus mellan skicken, men Danne skickar Nacho nästan direkt när han kommit in. Vi får nog lägga till en paus om vi ökar avståndet till 500 meter, vilket jag satsar på. Då springer Nacho 1 km i full fart, vilket borde öka kondisen en del. Förresten blir det längre, för Nacho springer fram och tillbaka frivilligt mellan oss också när skicken är klara och vi går för att möta varandra på mitten.
Jag provade att träna linförighet, läggande under gång, inkallning och budföring vid Håtuna kyrka. Nacho var fantastiskt förig och hade läcker attityd. Eftersom Håtuna kyrka ligger ganska nära brukshundsklubben beslöt jag mig för att testa om det var någon skillnad på attityden där... och det var det!
Nacho började omedelbart med sina luktorgier, såväl på mark som vindvittring. Var allmänt kollrig i huvudet - hade plötsligt glömt bort hopp-sitt (som han kunnat sedan han var 10 månader) och struntade i apportbocken för en god luktfläck på sidan om. Han var som ombytt - inte samma hund jag tränade med vid Håtuna kyrka - den här attityden är allt annat än rolig. Ändå hade jag samma godis och samma leksak. Åkte tillbaka till Håtuna igen och då kom den trevliga hunden tillbaka som ville träna och leka med mig. Funderar allvarligt på att lägga tävlingslydnaden på hyllan - vi kan träna lydnad och trix hemma istället - det passar Nacho mycket bättre. Jag har lite svårt att ge upp - för jag köpte Nacho med avsikt att tävla i lydnad, men går det inte så går det inte...hmm, vi får väl se. Ingen idé att bli för ledsen för det - jag får försöka tänka på det som går bra istället. Ibland kan man låta småsaker få för stora proportioner i livet. Kolla bara på de underbara bilderna på filmen här nedan...
"Here I go out to sea again. The sunshine fills my hair. And dreams hang in the air. Gulls in the sky and in my blue eyes. You know it feels unfair. There's magic everywhere. Look at me standing here on my own again. Up straight in the sunshine. No need to run and hide. It's a wonderful, wonderful life. No need to hide and cry. It's a wonderful, wonderful life.
Sun in your eyes. The heat is in your head. They seem to hate you. Because you're there. And I need a friend. Oh, I need a friend. To make me happy. Not stand here on my own.
Look at me standing here on my own again. Up straight in the sunshine... "