Världens bästa Nacho är hemma igen!

Livet återgår till det normala.
Två vuxna, två barn, två marsvin och världens bästa Nacho är hemma igen!

Den lilla rödhåriga pachon med mandelbruna ögon, vit svanstipp och rött bandage om frambenet ligger åter i säng eller soffa. Jag har en följeslagare när jag går runt i huset och har överfallits med minst 100 blöta pussattacker. Jag har till och med varit tvungen att gå ut och gå i den mörka decemberkvällen. Och inte gjorde det mig någonting när jag fick ha min lilla Nacho-pach som sällskap. Men det är en trött och hängig liten rödtuss. Enda gången han ser riktigt pigg ut är när det vankas mat och det blir varannan timme ungefär. Den annars så matkräsne Nacho-pachon slukar sitt dietfoder som serveras i miniportioner. Han var så matgalen att jag kunde få honom att svälja sin medicin själv genom att locka med mat om han åt tabletten först.

Världens bästa Nacho har klarat sjukhusvistelsen bra. Han har fått dropp och är rakad på båda frambenen, eftersom han bet av sig kanylen några gånger. Veterinären kunde inte säga varför han blev så sjuk, men huvudsaken är ju i alla fall att han blir frisk...

Han har tävlingsförbud, så jag har fått avboka ytterligare ett viltspårprov i öppenklass som han skulle ha gått imorgon. Men det spelar heller ingen roll - bara han blir frisk!

Jättetack till er som ringt/mejlat och sms:at och brytt sig om min lilla Pacho.