17 november 2008

Idag träffade vi Stina med Raiko och Tengel i Enköping.
Vi började med att köra en hund åt gången på lydnadsplanen. Alla var fokuserade och verkade tycka att lydnad är riktigt roligt, vilket är mitt bästa betyg för ett träningspass.

Nacho var glad och alert och hade inga lukttendenser idag. Vi körde några moment och delmoment och lekte mycket som belöning, eftersom jag vill få Nacho att tycka att jag är det roligaste som finns på lydnadsplanen.

Sedan skulle vi köra jakt och så här i efterhand inser jag att jag tänkte helt fel.
Nacho har varit väldigt het på fågelapportering de senaste gångerna vi kört och har pipit lite. När vi körde sist med Birgitta och Monica blev han rejält i gasen av att se dom gå ut i sökrutan och lägga ner viltet. Danne och jag har därför lagt ut viltet innan jag tar Nacho ur bilen, så att han inte ska gå igång så mycket. Och det har inte minskat söklusten...

Men idag var Nacho inte ett dugg het. Han var loj och seg och verkade inte alls sugen på att söka fåglar. Jag fattade först ingenting. Varför var han så här?
Men när jag tänkte efter så insåg jag att vi borde ha laddat sökrutan. Det var ju så mycket nytt för Nacho. Först hade han kört lydnad (det brukar vi aldrig göra innan vi tränar jakt). Sedan hade jag fåglar med i söket som jag knappt tränat Nacho med och som jag vet att han inte gillar, tex. kajor och skata. Dessutom var miljön ny och full av hundlukter (promenadskog). Klart han borde ha haft ett laddat sök.

Som tur var hade jag huvudet tillräckligt i behåll så att jag kunde få Nacho att tycka att jakten var kul ändå. Vi körde dubbelmarkering med kajor, linjetag med kajor och skata samt enkelmarkering med duva och kaja. Då hade Nacho betydligt bättre attityd och fart, så det känns bra att vi kunde sluta positivt. Han envisas dock med sina fjös- och vinggrepp.

Stina såg att Nacho puffade på duvan för att sedan ta ett ving-tag. Han tycker verkligen att det är bäst att bära fåglarna så. När vi tränade gripa-övningar tog han fina grepp däremot. Jag förstår mig inte på min lilla Nacho-pach, men man kan inte annat än säga att han i alla fall är väldigt speciell.