23 september 2008

Nacho-pacho och de äckliga kråkorna

Jag är helt slut.
Nacho är helt slut.
Kråkorna är helt slut. (Är det någon som har några fina kråkor till salu?)

Idag har Nacho och jag varit på tränings-utflykt i 4 timmar. Vi tog oss ut till militärernas högkvarter och gick än en gång igenom den vattenfyllda grottan (läs blogg daterad 080918).

Det var underbart väder idag och jag passade på att ta några kort längs vägen.


Vilka vackra blåklockor!


Jag tycker bäst om att sitta här och lukta på blommorna, viskade Nacho-Ferdinand-Pacho i mitt öra.


Vad nu´rå? En brevlåda mitt i skogen...


Ett utedass ifall någon skulle vara nödig


Några döda kråkor fanns också i skogen.
-Fasen också, sa Nacho.
Jag vill hellre hitta rapphöna, kanin eller möjligtvis en and.
Men gamla fula kråkor - nej fy tusan...
Bäst att hålla dem lätt i mun, så man slipper få dålig andedräkt...



Som ni säkert förstått gick träningen sisådär idag. Jag var korkad och körde för hårt med Nacho. Det är viktigt att balansera träningen med Nacho-pachon och idag tyckte jag själv att det var så roligt, så jag glömde att begränsa träningen och ta tillräckliga pauser.
Att jag aldrig lär mig... skulle behöva ha en träningsnarkoman till hund...eftersom jag tycker träningen är så rolig att jag glömmer bort att sluta i tid. Eller två hundar så att de kan turas om. Fast egentligen handlar det om att jag ska bli en bättre tränare och anpassa träningen till hundens nivå och förutsättningar.
Jo, man lär så länge man lever...

Vi började köra "kråklek på stig".
Det här ska bara vara rolig och motiverande träning, ingen stadga eller krav på perfekta avlämningar. Jag tar helt enkelt en kråka som jag kastar iväg med ett "TJOHO". Nacho rusar efter och när han kommer in med fågeln kastar jag snabbt som ögat den andra kråkan. Nacho tycker det är jätteroligt.

Vi gick promenaden till Rydjan och Nacho hade mycket spring i benen. Väl framme åt jag min medhavda pic-nic. Sedan började vi träna vid vattnet. Körde ett antal linjetag rätt ut över det lilla vattenhålet in i vegetationen på andra sidan. Nacho envisades några gånger med att simma snett, men tillslut fattade han vad jag menade och då gick det bra. Sedan körde jag en dubbelmarkering med boll över vegetationen in i nästa lilla sjö. Det har jag lagt ut på film om ni är intresserade. Jag avslutade med ett linjetag ut över lilla vattnet, över vegetation, ner i sjön bakom och det funkade - WOW (kanske mer handlade om tur)



När jag kört klart vattendelen gick jag upp i skogen och började valla en stor sökruta. Nacho sprang med och jag fick för mig att han kunde få kolla rutan och det var väl egentligen här det gick fel. Nacho gick igång i lek och sprang som en galning över stock och sten. Eftersom rutan var 50 gånger 60 meter var han ganska trött när jag var klar. Han flåsade och flämtade (grabben har dålig kondis). Jag satte honom att vänta och gick ut och gömde två kråkor. Tänkte inte en sekund på att han borde ha fått vila längre utan skickade ut på sök. Nacho travade ut och kom lunkandes in med en kråka i sämsta ving-grepp. Det såg för bedrövligt ut. Jag skickade ut igen och nu travade han lite slött i rutan. Jag beslöt mig för att bryta övningen. Tog Nacho i koppel och satte fast honom i ett träd medan jag satte mig på en sten och läste en medhavd tidning. Efter en stund började en fågel låta märkligt inne i sökrutan och Nacho piggnade till avsevärt. Då tog jag ner honom till sjön igen och lät honom hämta en boll och gick sedan jakt-fot upp till sökrutan. Skickade på sök och nu var det betydligt bättre fart och attityd. Nacho hämtade in båda kråkorna och lämnade i hand. Han höll kråkan i vingen båda gångerna, men inte längst ut i vingspetsen i alla fall.
Sedan kastade jag två enkelmarkeringar som också gick ganska bra.

Skönt att jag lyckades hejda mig och bryta istället för att köra på när Nacho inte hade rätta attityden. Vi avslutade när Nacho var pigg och motiverad att fortsätta träningen. Men han gillar inte kråkor... det är uppenbart att han tycker att kråkor är de äckligaste fåglarna som finns.