När Nacho var ett år (se bilden) fick han stifta bekantskap med vildkanin. Det var då jag förstod att något måste gått fel i Louises avelsarbete. Nacho är ingen fågelhund. Han är en KANIN-HUND...Nacho skulle kunna gå över eld och vatten för att få tag i en kanin.
Igår blev det ett sent träningspass, så Nacho fick delvis mörkerträning, vilket inte verkade spela honom någon som helst roll. Han jobbade jättebra, men vi har definitivt ett problem med kaninen på söket.
Nacho verkade väldigt motiverad, så jag beslöt mig för att ta simturen mitt i passet, istället för i början. Jag ville dessutom testa hur han betedde sig om jag gick rakt ner mot vattnet för att sedan vika av och ge honom en uppgift längs strandkanten. Tog således ut Nacho ur bilen,lät honom kissa lite, hämta en dummy åt rakt motsatt håll och sedan gå jaktfot mot vattnet. Han skötte sig strålande, var väl någon decimeter före mig vid ett tillfälle, men kom fint med när jag svängde höger och började gå längs vattenbrynet. Danne stod 30 meter in i skogen och syntes knappt eftersom det var så mörkt. Han "kvackade" för att få Nachos uppmärksamhet och lade ner en and. Flyttade sig sedan några meter bakåt. Jag skickade Nacho på linjetag. Han sprang fint ut, men passerade anden, sökte upp Danne och försökte ta kaninen som Danne hade i handen. När Danne höll upp kaninen i luften, insåg Nacho att det var kört och sprang och hämtade anden för att lämna till mig i hand. Under tiden la Danne ut en trut i samma omårde och jag skickade Nacho igen. Klockrent linjetag - BRAVO NACHO! Danne la ut kaninen i samma område, när Nacho inte såg på, jag skickade linjetag igen - BRAVO,BRAVO Nacho-pach - inget att klaga på, t.o.m. greppet var perfekt.
Vi la sedan ut två sök i olika områden. Kaninen låg åt ett håll (ganska nära mig) och truten åt ett annat håll. Skickade ut Nacho för att söka truten först och det gick alldeles utmärkt. Vände om och lät Nacho hämta kaninen, vilket också gick bra. Att belöna när kaninen kommer in är nästan omöjligt, för ingenting har högre värde än kaninen, så jag belönade med att Nacho fick springa och hämta kaninen en gång till istället (vilket han gjorde med enorm glädje). Sedan gick jag och gömde kaninen en gång till, men istället för att hämta kanin, fick Nacho gå ut på ett vattensök med and. Inga problem alls, förutom lite fjösigt grepp.
Påväg tillbaka till sökområdet kunde man se på hela Nacho att han visste att nästa moment var KANIN. Han sprang ut och försvann...jäkla skit...
Jag visslade - inget hände - jag ropade - inget hände. Hunden var borta...
Så såg jag något vitt i mörkret - YES - den vita svanstippen avslöjade honom.
Han sprang runt i sökområdet med kaninen i munnen. Ville uppenbarligen inte komma in till mig och lämna av. Då ropade jag lite mer bestämt och han kom in och lämnade i hand, såg ut som om ingenting hade hänt - men han höll emot lite vid loss-kommandot och ville inte leka med gosenallen som han annars älskar så mycket.
-Jag skiter väl i gosenallen, när jag har hittat en riktig GoseKanin - Är du från vettet, människa? såg han ut att vilja säga.
Jag ville avsluta med att han gjorde ett bra jobb, med direkt gripande och leverans i hand, så jag lät Danne lägga ut kaninen på ett linjetag på ca 20 meter. Det gick perfekt. Återigen ett bevis på vilken ögontjänare Nacho är...
När han upplever att jag eller Danne har koll på honom, så levererar han i hand, men när kaninen ligger utom synhåll för mig, då bestämmer han sig för att behålla den för sig själv och struntar i min inkallning. Eller kan man förklara detta beteende på något annat sätt? Det är alltid lätt att tänka att hunden är olydig. Helt klart är det i alla fall att Nacho inte är färdigtränad.
Kanin ute på söket behöver vi verkligen träna mera på. Lite sent kanske, eftersom jaktprovet är om en vecka.
.jpg)
