Träningsmotivationen ökade rejält efter träningen med Sanna, så ikväll la Danne och jag upp ett träningspass med flera stationer, för att se om Nacho kunde prestera lika bra en gång till. Jag hade bestämt mig för att träna lite extra på jakt-foten eftersom den gick dåligt hos Sanna. Vidare ville jag träna med kråka, eftersom Nacho fått för sig att alla kråkor måste vara fulla med otäcka myror. Vi provade jaktfot ner mot vattnet. Danne gick före och låtsades vara skytt. Nacho var lite för het och pep, så jag fick vända om och kasta en dummy åt andra hållet. Sedan vände vi igen och gick ner mot vattnet. Nacho ville återigen gå före mig. Då tog jag till "lejonvrålet" som Sanna visade på Izor förra gången vi tränade. Men Nacho är inte lika tuff som Izor. Något lejonvrål behövs inte på min Nacho-pach. Han blev skiträdd, kastade sig ner på marken som om han blivit slagen över ryggen och sedan vek han inte en tum från min sida. Så nästa gång får jag låta som en lejonunge istället. Danne som alltid är på Nachos sida, sade att jag låtit förskräckligt illa, ja, så otäckt hade jag låtit så att han nästan gjort på sig.
Inte konstigt att Nacho blev rädd...
Jag blev lite fundersam på om Nacho skulle påverkas negativt av "lejonvrålet" i sitt apporteringsjobb, men det var inga problem alls.
Först gjorde vi en markering på land med kråka. Greppet är inte bra, men ändå helt OK för att vara Nacho. Han börjar ta kråkan bra i munnen, men sedan glider den längre och längre ut på något sätt. Efter landmarkeringen hade vi lagt ett dolt sök på vatten med dummys. Nacho gick fint ut och hämtade båda dummysarna och lämnade i hand. Ena dummyn tog han upp på fel ställe, så han fick springa på land en bit för att lämna i hand. Andra leveransen kunde jag locka in honom på rätt ställe. För några veckor sedan lyssnade han inte alls på mig när han simmade, men nu är han mer uppmärksam. Efter lite beröm och vattenskakningar följde vi "skytten" till ett sök med två fåglar - kråkan och en mås. Vi hade gömt dem ganska väl, enligt Sannas tips. Jag hade planerat att Danne skulle gå in i sökområdet och göra det intressant, eftersom Nacho inte sett när fåglarna lades ut, men Nacho var så taggad, så jag beslöt mig för att skicka honom utan peppning. Jag var även lite rädd att sätta igång pipet, som ligger nära till hands för Nacho. Wow, vilket sök han gjorde. Det känns som om jag fått en ny hund på söket. Han far ut, lokaliserar viltet snabbt och kommer in i nästan samma tempo och lämnar i hand. Idag var han så motiverad, så jag provade att skicka två gånger innan belöning och det gick jättebra. Enda solket i bägaren var att greppet på kråkan var dåligt (ving-grepp). Men nu ska jag sluta fokusera på greppen. Det har både Louise och Sanna sagt till mig. De säger att han kommer fatta själv att han vinner på att ta bättre grepp. Jag har lite svårt att tro på det, men jag får väl ge med mig när "proffsen" har sagt sitt. Och jag hoppas att dom har rätt!
.jpg)
