Nacho-pacho och en gladare matte

Idag har Nacho tränat simning och apportering.
Danne slängde en boll från andra sidan sjön och Nacho fick simma och hämta bollen några gånger. Vi provade olika längd på kasten och olika igångar. Det gick jättebra förutom vid ett tillfälle då Nacho fick vatten i halsen, började hosta och kraxa och simmade tillbaka till mig för att hosta klart. Sedan körde vi linjetag mot bollen som låg och guppade 25 meter ut i vattnet och den satt klockrent. Vi provade även dolda markeringar och Nacho gick fint i vattnet och började leta efter bollen i såväl öppet vatten och i vass. Vid ett tillfälle var han påväg upp på fel sida av stranden, men han lydde mitt "nej" och simmade till mig istället. Det var verkligen kul, för i vanliga fall brukar han strunta i mig när han simmar - han gör som han själv vill - men nu lyssnade han på vad jag sa. Kanske bara en engångsgrej, men man får vara glad åt det lilla. Vi körde även sök med truten och han fick Kalle Kanin som belöning. Jösses vad han blev taggad. Det var kul att se. Först ville han inte gå ut på söket eftersom kaninen låg fullt synlig 10 meter bakom oss. Då gick jag några steg framåt, upprepade sökkommandot och Nacho sprang som en galning ut i skogen, kom som en raket tillbaka, slängde truten i mina händer och rusade till kaninen. Det var väl inte riktigt så jag hade tänkt avsluta övningen, men han var så lycklig att återförenas med Kalle Kanin så jag lät han hållas. Sedan gjorde vi om övningen, men då var jag noggrann med att säga sitt när han lämnade av truten. Jag provade att göra ett linjetag mot kaninen och Nacho sprang dit, plockade upp kaninen med ett fjösgrepp, lämnade i hand och sedan lekte vi med kaninen, vilket resulterade i att greppet blev betydligt bättre. Nu kommer jag väl aldrig mer kunna belöna med godis eller leksak. Kalle Kanin är bäst! Nacho är helt klart en kaninhund...

Men jag har fått ryggskott...vi lekte väl för häftigt. Nu blir jag 320:- fattigare, för jag måste till kiropraktorn.