Det här är Ozzy, Nachos brorsa. Ozzy är lik pappa Ehmil.
Vi träffades för att träna ihop och hade med oss två kråkor. Ozzy var väldigt tänd på fåglarna och hade inte alls samma fjösiga grepp som Nacho-pacho. Jag är i alla fall nöjd med Nachos insats, trots att vi har mycket kvar att träna på. Nacho var ganska lugn och tyst. Det kom några små pip, men han slutade direkt när jag sa till honom. Han smet en gång till Ozzy, men det är jag så nöjd med att han gjorde, för Ozzy satt fastbunden och jag hann ikapp Nacho och sa till honom på skarpen, så äntligen fick jag chans att göra en skarp tillrättavisning med perfekt timing. Sedan utmanade jag Nacho genom att gå jaktfot fram och tillbaka runt Ozzy och då skötte sig Nacho perfekt. Nacho har ju smitit några gånger under de senaste månaderna och fått sådan positiv förstärkning så att beteendet ökat i omfattning. Tre gånger har han stuckit till löptikar och struntat totalt i mina tillsägelser. Tre eller fyra gånger har han stuckit till hanhundar och inviterat till lek, varvid hussarna/mattarna släppt sina hundar och låtit dem leka. Mina tillsägelser vid de här händelserna har Nacho fullständigt struntat i.
Nacho gör en lustig sak som ingen av mina andra hundar har gjort. När Nacho tycker att jag är otrevlig så går han till någon annan och sätter sig. Det har han gjort flera gånger nu. När vi var hos veterinären och jag skulle hålla i honom, så att hon kunde kolla vaxpropparna i öronen, blev han "sur" så när jag släppte honom gick han till veterinären, satte ena tassen på hennes bröst och lutade hela huvudet mot hennes axel (så långt ifrån mig som möjligt). På brukshundsklubben sa jag till honom när han smet till en annan hund. Då tittade han på mig, vände på klacken och gick och satte sig bredvid instruktören. Igår, när jag sa till Nacho, gick han och satte sig bredvid Marina och tryckte. Han visar tydligt att han inte vill vara med mig. Nacho skulle säkert funka allra bäst om han var klickertränad till 100%, men dit har vi inte kommit, även om jag för det mesta tränar med shaping, positiv förstärkning och utebliven belöning (istället för korrigering och bestraffning).
Vi tränade enkelmarkeringar, sök, jaktfot och stadga med kråkorna. Nachos grepp var väl OK, men det där "gripa med hela munnen" är helt klart inte Nachos starka sida. Han kom in och lämnade i hand varje gång, men jag skulle önska att han var något snabbare in. Men som sagt, han har ändå gjort väldigt stora framsteg, så jag är nöjd.
Idag är Nacho med husse på jobbet, så det blir träningsfri dag. Jag har varit på anställningsintervju och pratade glatt på om min hundträning, trots att jag bestämt mig för att inte fokusera så mycket på detta. Men vad gör man när hundträningen är det roligaste som finns i livet? Det går helt enkelt inte att koppla bort...