Ska verkligen livet vara så här trist?
Nu får det snart vara nog! Matte är sjuk och jag har trååååkigt. Får visserligen gå ut ganska långa promenader med husse, men jag saknar träningen. Försöker störa matte så mycket jag kan när hon sover eller tittar på TV, men hon bara struntar i mig. Igår kvicknade hon till lite på kvällen och då fick jag träna på att backa uppför trappan. Det är rolig träning. Jag börjar få riktig ordning på bakbenen och kan ta mig upp 3-4 trappsteg nu. Matte tränar mig på ett sätt som kallas shaping. Det betyder att jag själv ska lista ut vad jag ska göra för att få godis. Matte hjälper till genom att belöna när jag är på rätt väg. Ibland blir jag alldeles snurrig och visar nästan allt jag kan, men när jag märkt att det inte resulterar i godis hittar jag på något nytt och då blir matte så glad.
.jpg)
