Nacho-pacho och den lyckade träningen

Idag var matte på utställning i Stockholm utan mig. Det är ju inte klokt. Vad är det för fel nu då? Jag har ju till och med gått utställningskurs hos Gerard O´Shea och lärt mig hur man sjunger tollarsånger på bästa och högsta sätt (läs blogg 16/3). Aldrig blir hon nöjd, min matte. Jag kan både springa vackert, stå och se tjusig ut och har som sagt även lärt mig sjunga samtidigt som jag springer. Jag är helt enkelt bäst!
Är säker på att jag vunnit allt om bara matte låtit mig tävla. Matte kom hem och muttrade att jag är för liten och smal. Det är larvigt, tycker jag, för jag tycker små och smala är snygga. Allt ska väl för fanken inte handla om storleken!!! Men det är väl sån´t vi killar kan ha lite komplex för...

När matte kom hem fick jag ett gott ben och sedan krävde jag att vi skulle ut och träna. Jag tänkte minnsann visa henne att jag är en jädrans duktig hund. Först la matte ut ett spår med 3 vinklar och 6 pinnar. Jag och lillhusse fick sitta och vänta i bilen. Matte la spåret på en äng och slutet låg i skog, så det blev ett terrängskifte. Sedan fick jag komma ut ur bilen och vi gick genom en skog mot ett annat fält. Matte slängde iväg en dummy som jag inte fick hämta. Den skulle ligga där tills jag tränat klart. Matte gör sådana där konstiga saker för att se om jag har bra eller dåligt minne.

Väl framme vid fältet gick lillhusse ut och slängde en dubbelmarkering. Jag var het och började springa innan matte sagt apport och då fick vi göra om allt. Åh, vad jobbig hon är. Jag kan väl få springa när jag tycker det är lämpligt. Nåväl, det är bara att anpassa sig. Vid nästa omgång satt jag som klistrad i backen, men la in en rivstart på kommandot "apport". Jag kom ihåg var dummysarna låg och gjorde två fina hämtningar. Sedan gick lillhusse och gömde sig och plötsligt kom en dummy farande genom luften åt höger och så en åt vänster. Tror ni jag klarade det? Självklart!
Efter detta fick jag göra två linjetag och slutligen blev det några kast som jag inte fick hämta.

När vi skulle gå tillbaka till bilen hittade lillhusse ett roligt dike med is i. Jag hjälpte honom att försöka få loss isen. Jag kämpade med tassar och tänder och lillhusse använde sina fötter och en lång pinne. Vi hade jättekul, men det slutade med att både jag och lillhusse ramlade ner i vattnet. Matte blev sur för vi blev geggiga och våta. Lillhusse och jag gillar gegga och vatten så vi fortsatte våra upptåg och hittade så småningom roliga sork -och mullvadshål som vi grävde i. Då blev vi ännu smutsigare och matte blev ännu surare. Snacka om tråkig morsa!!!
-Nej, nu ska vi åka hem, sa hon och gick raskt mot bilen.
-Minnesmarkeringen och spåret då? frågade lillhusse.
Det hade hon glömt bort förstås. Hon har verkligen dåligt minne och så testar hon mitt minne hela tiden... öh?
Jag kom förstås ihåg minnesmarkeringen och matte var otroligt imponerad. Det är kul att kunna chocka henne ibland. Men med hennes sopiga minne kommer hon väl knappt ihåg att jag brukar vara en duktig och intelligent kille.
Sedan visade jag att jag även har en mycket bra spårnäsa. När spåret tog slut kramade matte om mig och sa:
-Vad duktig du är Nacho-pacho. Du hade bra tempo, klarade vinklarna fint och du tog upp alla 6 pinnarna.
Nu hade hon tydligen glömt bort att jag var skitig och geggig. Jag fick hoppa och gosa och mysa och äta levergodis och leka med trasa nästan hur länge som helst. Hon verkade även ha glömt bort att jag är lite för liten och lite för smal. Hon viskade till mig att jag är den bästa Tollaren i hela världen. Så det så!
-Yeah, I´m the man!